Förutsättningen för att varje idrottsförening ska kunna bedriva sin verksamhet är att de har tillgång till ändamålsenliga lokaler eller aktivitetsytor. För många sporter beror tillgängligheten till dessa aktivitetsytor på kommunen och hur kommunen utvecklar och underhåller till exempel ishallar, fotbollsplaner och idrottsplatser. I andra fall är det föreningen själv som äger och underhåller sina lokaler. Det händer till exempel att ishockeyföreningar (med lag som spelar på elitnivå) köper sina hemmaishallar, för att sedan med hjälp av sponsring bygga ut dem och underhålla dem.

För de föreningar som är anslutna till ett förbund som är medlem i Riksidrottsförbundet gäller att se till att lokalerna är förenliga med en av Riksidrottsförbundets värdegrunder, nämligen att alla har rätt att vara med. Det betyder att föreningens idrottsanläggning ska vara tillgänglig och välkomnande för alla som vill vara med och idrotta i föreningen. I detta ingår till exempel att se till att miljön runt omkring anläggningen är säker för barn och ungdomar, bland annat med hänsyn till trafiken, så att de kan ta sig till och från träningen.

Förutom dessa inkluderande aspekter av en idrottsförenings lokaler, är det också viktigt att tänka på trivseln. Ingen vill väl till exempel idrotta i en mörk källarlokal – man vill ha tillgång till naturligt dagsljus genom fönster, eller, i de fall det inte är möjligt (till exempel i en ishall) i alla fall till ljus belysning och högt i tak. Andra faktorer som påverkar trivseln är till exempel att det förutom utrymme för mer organiserad träning också finns plats för spontana träningar som medlemmarna vill utföra tillsammans, liksom plats för rent socialt umgänge medlemmarna emellan, före och efter träningarna. Det är självklart också viktigt att det finns omklädningsrum och duschar vid anläggningen, för att man ska kunna både förbereda sig för träning i föreningens lokaler, och göra sig i ordning efteråt genom att stretcha och tvätta bort svetten.

För att se till att allt detta är möjligt arbetar Riksidrottsförbundet i samband med de distriktsförbund som är medlemmar för att utreda vilka behov av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som finns i just deras distrikt. Enligt den kartläggning som har gjorts är bristen störst i växande storstäder. Riksidrottsförbundet uppmuntrar sina medlemsförbund och medlemsföreningar att hålla en nära dialog med sina respektive kommuner för att kunna komma överens om lösningar som fungerar från båda parters håll. En annan lösning kan vara att samarbeta mellan olika idrotter, eller mellan föreningar i olika kommuner. Man kan också vända sig till Riksidrottsförbundet, som ger stöd till de anläggningar och idrottsmiljöer som bidrar till nya aktivitetsytor för barn och ungdomar.

Det är dock inte bara lokaler som är förutsättningen för många idrottsföreningar, utan möjligheten att anordna träningar och tävlingar på allmän plats, till exempel genom att rida på allmänna vägar, vindsurfa och segla på allmänt vatten och orientera på allmän mark. Utan tillgång till dessa platser skulle en stor del av idrottssverige avstanna.